FRA under andra världs­kriget

- Mer än G-skrivaren

Framgången mot den tyska G-skrivartrafiken var otvivelaktigt den största och viktigaste framgången som Försvarsstaben/FRA hade under andra världskriget. Men FRA gjorde mycket annat under kriget. Man inhämtade trafik från många länder, och hade framgångar mot ett flertal kryptosystem.

Vid årsskiftet 1942-43 arbetade omkring 450 personer på FRA, varav ungefär 175 var sysselsatta med G-skrivartrafiken. Den tyska trafiken tog alltså ungefär 40 procent av personalen och resurserna. De övriga 60 procenten ägnades åt många andra underrättelseområden.

Diplomatisk trafik från många länder inhämtades och bearbetades. Merparten av den inhämtade trafiken var krypterad, och krävde alltså forcering för att kunna läsas. Resurserna på Försvarsstaben/FRA var begränsade, och man var tvungen att prioritera med hänsyn tagen dels till den betydelse trafiken bedömdes ha, dels till möjligheterna att forcera den. De flesta länder hade långt mindre avancerade kryptosystem än tyskarna. Många krypton var manuella och baserade på olika typer av tabeller eller kodböcker.

FRA inhämtade även militär trafik från flera länder i närområdet, främst Tyskland, Sovjetunionen och Storbritannien. Generellt sett var militära kryptosystem lättare att forcera än diplomatiska.

Nedan visas en sammanställning av antalet telegram som FRA levererade till mottagare under 1943 och 1944 uppdelat på land.

Denna statistik avser både militär och diplomatisk trafik. Siffrorna innefattar både telegram i klartext och krypterade telegram som forcerats. Majoriteten av telegrammen var dock krypterade i någon form. Man ska vara medveten om att blotta antalet inte ensamt är en indikation på hur viktigt materialet var ur underrättelsesynpunkt. Även ett fåtal telegram kan vara intressanta om de har ett betydelsefullt innehåll.

Tysk trafik dominerar stort, tack vare G-skrivartrafiken, men man ser en tydlig nedgång i tyska telegram från 1943 till 1944 på grund av att tyskarna införde nya versioner av G-skrivaren som FRA inte kunde forcera. Man ser även att FRA fört över resurser på andra länder, som visar en viss uppgång under 1944.

När det gäller Polen, Belgien och Frankrike, som ju var ockuperade av Tyskland vid denna tid, rör telegrammen deras exilregeringar, motståndsrörelser eller agenttrafik.

Man kan ju undra vad Sverige hade för intresse av till exempel Portugal och Turkiet? Ofta kan det vara så att även till synes perifera länder har information eller planerar åtgärder som kan ha betydelse för Svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Vädertelegram

Förutom de telegram som redovisas ovan arbetade FRA tillsammans med SMHA, föregångaren till SMHI, om att inhämta och forcera andra länders vädertelegram. Under kriget krypterade de krigförande länderna rapporter från väderstationer för att de inte skulle vara till nytta för fienden. För Sverige innebar det svårigheter att göra tillförlitliga väderprognoser, vilket vara av vikt för försvarsmakten, särskilt flygvapnet.

För att avhjälpa detta samarbetade FRA och SMHA om att inhämta och forcera utländska krypterade väderobservationer. Under 1944 levererades 76 854 vädertelegram från Tyskland och Sovjetunionen. Brittiska vädertelegram hade varit av stort intresse, men man klarade inte att forcera krypteringen.

En intressant detalj är att en av de meteorologer som FRA skulle samarbeta med visade sig vara engagerad nazist. Det var naturligtvis av flera skäl olämpligt, inte minst eftersom man forcerade stora mängder tyska vädermeddelanden. Detta problem löstes genom att den nazistiske meteorologen förflyttades till Bulltofta.

Militär trafik

När det gäller militär radiotrafik var det Tyskland och Sovjetunionen som var de mest intressanta målen för FRA:s signalspaning. Här visas ett par exempel på telegram som uppfångats från sovjetiska styrkor.