FRA kommenterar debatt­artikel

I Computer Sweden den 30 november finns en debattartikel av Mikael Pawlo som rör lagstiftningen kring FRA:s verksamhet. Mikael Pawlo resonerar kring lagstiftningen, vilken grad av övervakning en stat ska ha och hur regelverket bör vara utformat. FRA välkomnar självklart all debatt kring lagstiftningen men det finns också anledning att kommentera ett par saker i artikeln.

Bild på FRA:s logga

2020-12-01

Mycket av FRA:s verksamhet omfattas av sekretess. Det är därför svårt att få insyn i signalspaningen och det är förståeligt att den för utomstående ibland kan te sig som "en svart låda" som Pawlo själv skriver. Men just därför finns det ett regelverk för inriktning, tillstånd och granskning. All inhämtning måste ske enligt inriktningar från regeringen, Regeringskansliet, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten eller NOA. Signalspaning kräver vidare tillstånd av Försvarsunderrättelsedomstolen och FRA granskas av fristående granskningsorgan. Det viktigaste granskningsorganet för FRA är Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (inte SIN, som Pawlo skriver. SIN granskar Säkerhetspolisen). FRA granskas även av Datainspektionen och dessutom finns ett integritetsskyddsråd.

Vad gäller internationellt samarbete står det redan idag i lagen att FRA:s internationella samarbeten sker enligt regeringens närmare bestämmande.

I det aktuella förslaget att förändra regelverket för FRA:s internationella samarbeten är det regeringen som ska inrikta all signalspaning som sker enligt den nya bestämmelsen. Självklart kommer den att kräva tillstånd och granskas precis som övrig signalspaning.

I debattartikeln nämns även att signalspaning innebär avlyssning utan brottsmisstanke. Signalspaning är riktad mot utländska förhållanden och sker i underrättelsesyfte och inte för att utreda brott. Det kan till exempel gälla militära förhållanden utomlands. Utländska militärer har i allmänhet inte begått något brott, spaningen sker för att det är av vikt för Sverige att ha kunskap om det landets militära planer och kapacitet. Resonemanget kring brottsmisstanke är alltså inte tillämpligt i försvarsunderrättelseverksamhet.

Ola Billger
Kommunikationschef FRA