Europadomstolen finner tre brister i regleringen av svensk signal­spaning

Europadomstolen har slutgiltigt bedömt det legala regelverket som styr svensk signalspaning. I domstolens bedömning slår den fast att svensk signalspaning styrs av ett regelverk som till sina huvuddrag är förenlig med Europakonventionen och vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. På tre punkter finner domstolen dock brister.

Bild på fasaden för European Court Human Rights

2021-05-25

De brister som domstolen ser är dels att det behöver förtydligas att inhämtat, irrelevant material som inte innehåller några personuppgifter ska förstöras. Dels finner den att skyddet för enskilda personers integritet behöver stärkas när det gäller hur insamlade uppgifter delas med andra länder. Dessutom anser domstolen att efterhandsgranskning av hur lagstiftningen tillämpas bör stärkas.

Domstolens pressmeddelande (som länken leder till) kan läsas här Pdf, 143.5 kB, öppnas i nytt fönster..

Regeringen har redan tidigare aviserat en översyn av nuvarande lagstiftning på området.

FRA:s kommunikationschef Ola Billger kommenterar:

– FRA:s signalspaning är viktig för Sveriges säkerhet, det gäller skyddet mot cyberangrepp, terrorism och väpnade angrepp. Men det är självklart att signalspaning ska omgärdas av ett starkt skydd för den personliga integriteten. Hur regelverket ska se ut och på vilket sätt lagstiftningen bör ses över, är en fråga för politikerna.

Fotnot: Det var 2008 som Centrum för rättvisa anmälde den svenska staten för den lagstiftning som idag slutgiltigt fått sin bedömning av Europadomstolen. I första instans (meddelat 2018) godkändes lagstiftningen, medan Europadomstolens högsta instans idag alltså riktat anmärkningar mot samma regelverk.